FRÅN BÖNHUSRÖRELSE TILL SAMARBETSKYRKA

EFS i Skellefteå som inomkyrklig lekmannarörelse 1923–1976. En utvecklingsfas speglad i riksperspektiv 

Skelleftebygden är känd för att vara en genuin EFS-bygd. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens lokal-förening där – EFS i Skellefteå – ville vara en inomkyrklig rörelse och stod på så sätt i ett bestämt förhållande till de båda kyrkoförsamlingarna, Skellefteå S:t Olovs församling och Skellefteå lands-församling. Hur detta förhållande utvecklades under den här aktuella tiden, 1923–1976, är en av huvudfrågorna i denna bok. Såväl lojalitet som spänningar finns med i bilden. En annan fråga, som boken är inriktad mot, gäller lekmannaengagemanget och hur det utvecklades, dvs. det ideella frivillig- arbetet inom EFS och Kyrkan. Den förra var speciellt inriktad mot barnen och de unga i sin utåtriktade verksamhet runt om i staden och fungerade som en kärngrupp åt kyrkoförsamlingarna. Relationsfrågan och lekmannaengagemanget kom att finnas med i den samarbetsform, mellan EFS och Kyrkan, som blev samarbetskyrkan på Mobacken 1976. Själva upptakten till den sommarverksamhet, som EFS i Skellefteå hade bedrivit på denna plats under flera decennier, är knuten såväl till föreningens behov av ett utflyktsmål under sommartid – som även till den unga flickans fråga till predikant Uno Eklund 1939: »Ska vi ungdomar också denna sommar vara hänvisade till gatorna och caféerna?« Sommarhemmet Mobacken kom till stånd och förvandlades så småningom till samarbetskyrka. Mera om detta finns att läsa om i det sista kapitlet i denna bok.

Karl Axel Lundqvist är teol. dr och docent i kyrkohistoria.

Martha Hellgren är fil. lic. i Ekonomisk historia.

FRÅN KÄRNGRUPP TILL SAMARBETSKYRKA

 EFS i Skellefteå som inomkyrklig lekmannarörelse 1923-1976 Speglat i riksperspektiv

 

 DISPOSITIONEN                                                 
    

   FÖRORD

 

   UPPGIFTEN

       

   ARVET FRÅN DET FÖRGÅNGNA

     1. Enhetstanken i funktion 

     2. Brytningstider

     3. ”Kyrkan och EFS” – ett begrepp

 

I.  EFS OCH  KYRKAN I RIKSPERSPEKTIV. EN PROBLEMORIENTERING          

 

     1. Utvecklingen inom EFS

         a. Självstyret manifesteras. 

         b. Nattvardskrisen   

    2.  Nyorientering inom Svenska kyrkan        

         a. Den liberala teologin

         b. Högkyrkligheten

 

 II. KYRKOFÖRSAMLINGARNA I SKELLEFTEÅ

 

       1. Kyrka och samhällsbild

         a. Befolkningsutvecklingen            

         b. Kyrkogeografin 

     2. Skellefteå Sankt Olovs församling

            a. Kyrka, bönhus och församlingslokaler under samma tak

           b. Kyrkoherdarna

          c. Barn- och ungdomsarbetet

          d. Församlingsstrategi

     3. Skellefteå landsförsamling

          a. Kyrkoherdarna

             b. Komministrarna

             c. Skellefteå Missionsförening, EFS och lekmannaengagemanget

          d. Distriktstankens uppkomst i Sunnanå

 

 

III.   EFS MISSIONSFÖRENING I SKELLEFTEÅ SOM INOMKYRKLIGT LEKMANNAORGAN

 

     1.Organisationen

             a.  Uppkomst och status

             b. Styrelsen, medlemmarna och demokratin

          c.  Medlemsutvecklingen

 

    2. Verksamheten

          a. ”Låt Kristi ord rikligen bo ibland er”

          b. Predikanterna

             c. Lekmannaengagemang och entreprenörsanda

          d. ”Lutherska bönhuset” blir till

 

    3. Gemenskapsmotivet

 

 

IV. RELATIONSFRÅGAN SETT UR ETT KYRKLIGT  PERSPEKTIV

 

    1. Biskop Bengt Jonzons ”Solvikstal” 1939

     2. Prosten K. A. Fellströms bild av EFS

             

                        SAMMANFATTNING                                                                           

 

V. MOBACKEN – FRÅN NYODLING TILL SAMARBETSKYRKA

        

     A. EFS i Västerbotten och samarbetskyrkofrågan

     B. EFS i Skellefteås nyodling på Mobacken 1939-1976

C.     Från utflyktsmål till Mobackens sommarhem

D.    Från Samlingssal till kapell och till kyrka

E.     Mötesverksamheten

F.      Samarbete med Skellefteå landsförsamling
                            SAMMANFATTNING