Bussforskningens plats ekonomisk historia

Ekonomisk historia är ett ämne med en väldigt stor bredd, där många olika aspekter av förhållandet och samspelet mellan samhället och människorna kan studeras.

(Källa Ekonomisk Historia, Umeå Universitet)


Nationalekonomen Erik Dahmén menade att i den neoklassiska ekonomiska teorin anpassar sig företagen och konsumenterna regelmässigt till utifrån kommande förändringar. Dahméns teoretiska utgångspunkt var att det finns ett kausalsamband mellan teknisk utveckling och företagarverksamhet, där man kan iaktta en kamp mellan gammalt och nytt och att utvecklingen i en ny bransch skapas genom en mångsidig företagarverksamhet med nya varor eller tjänster, som när de börjar marknadsföras skapar en direkt efterfrågan från en kundkrets med växande köpkraft och nya utvecklingsblock skapas.

 

Jag vill hävda att busstrafiken blev ett av dessa nya utvecklingsblock under 1920-talet.

Nya krav på samhällsservice

Professor Igor Ansoff, kallad strategins ”founding father” skrev att från mitten på 1950-talet kom den tekniska utvecklingen att ställa nya krav på samhällsservice som skapade nya marknader, men de kunde inte tillgodoses genom ett vinstdrivande beteende. Efterfrågan på produkterna hade nått sin mättnadspunkt men en bransch kan vara olönsam antingen därför att det efterfrågeområde den betjänar till sin natur är otillräckligt eller på grund av att spelreglerna får denna verkan.

 

Varje ny situation i ett företags verksamhet kräver särskilda färdigheter hos företagaren. Verkställande kräver social energi och motivation och en kombination av både intellektuella och sociala ledaregenskaper som är nödvändig vid en förändring av inriktningen förekommer endast hos några få unika människor.

Små företag osynliga i forskningen

Professor Jan Glete menar att för historikern är det mest intressant att följa händelseförloppen och för ekonomen är det att finna teorier att testa och vidareutveckla. (Glete (1987) sid. 23) Vid studiet av ekonomisk omvandling finns tre olika nivåer, nämligen mikronivån för det enskilda företaget och företagarens nivå, makronivån som ett totalitetsbegrepp för hela ekonomin och mesonivån som broslagningen mellan mikro och makro. Utifrån Gletes teori om tre nivåer har jag i Figur 1 Busstrafikens kontaktytor sammanställt hur jag ser på busstrafiken utifrån denna teori.

Docent Karl Gratzer hävdar att småföretag är nästan helt frånvarande inom nationalekonomisk forskning och i ekonomisk-historisk forskning utgör småföretagen i bästa fall en fotnot. (Gratzer (1996) Historisk tidskrift 1996 sid. 406) Gratzer ställde frågan om varför de små företagen varit så osynliga i forskningen. Ett svar kan vara att det är ett statistikproblem vilket också Sven Nordlund menade när han i en studie skrev om de verkligt små företagen, enmans- och familjeföretagen eller de företag som ibland kallas mikroföretag och är enskilda firmor eller små aktiebolag. De är ofta mycket dåligt kända och kallas ibland "den obskyra sektorn". (Nordlund, Sven, Det mest obskyra. Reflexioner kring småföretag i allmänhet och invandrarföretagsamhet i synnerhet. (Stencil, Ekonomisk-historiska institutionen, Umeå universitet). Umeå 1998). Nordlund konstaterade att kännedomen om småföretagandet endast är toppen av ett isberg vilket till stor del beror på lagstiftning och regler för officiell statistik. Han pekade på att småföretagande handlar om egna initiativ där man väljer på en marknad och inte på grund av ett tvång men under den marxistiska "högkonjunkturen" under 1970-talet kom företagande ofta att associeras med missbruk och klander. Både företagande och att vara företagare blev inom denna tanketradition stundtals en inte normal sysselsättning. (Nordlund (1998) sid. 20)

Småföretagsamhet - en reservarmé

Småföretagsamheten sågs som en överlevnadsverksamhet som utan större kostnader konserverade en reservarmé av arbetskraft till dess denna återigen behövdes. Storföretagsamheten, socialdemokratin och de fackliga organisationerna i Sverige såg i många avseenden de små företagen, och speciellt de mycket små företagen, som improduktiva och ineffektiva och den ekonomiska politiken borde därför utformas så att små företag slogs ihop eller köptes upp av stora företag. Nordlund citerade även Lars Magnusson som väl fångat den under lång tid dominerande synen på småföretag som försörjde en begränsad marknad och som främst syftade till egen försörjning. De borde försvinna men de fortsatte likväl på ett irriterande sätt att existera. (Magnusson, Lars, Sveriges ekonomiska historia. Rabén Prisma. 1996. sid. 20, 26.)

 

Busstrafik har i huvudsak varit en småföretagsbransch som haft lång överlevnadstid. Ja inte tillåtits dö på grund av dess betydelse för samhällets infrastruktur. En intressant fråga nu är om inte busstrafiken i Sverige har omvandlats till ett antal branscher med eller utan samhällets stöd. Min teori är att busstrafiken efter 1989 glidit isär och blivit två branscher med helt skilda ekonomiska förutsättningar.