1920- och 30-talens pionjärkvinnor

Kvinnorna med eget yrkestrafiktillstånd i Västerbotten

Maria Albertina Lindberg, Bureå

Maria Albertina Lindberg, Bureå var Västerbottens första kvinna med egen taxirörelse 1920.


Maria föddes 26 februari 1877 i Bygdeträsk, Burträsk socken som den ensamstående och hemlösa Juliana Carlsdotters andra dotter. Modern var periodvis utan fast bostad enligt folkbokföringen och kom att under några år att tjäna som piga hos Salmon Markström #inni Lånnom# i Ingårdsbyn, Bygdeträsk sedan Salmons fru hade övergett sin familj och rest till Amerika. Det måste ha inneburit en fattig och svår barndom för Maria men genom stark vilja och initiativförmåga blev hon företagare och en socialt engagerad person i sågverkssamhället Bureå.


När Maria började bli vuxen kom hon i tjänst som piga hos Anton Österlund i Bodbyn, hade bytt från efternamnet Karlsson till Lindberg och flyttade därefter som tjugotvååring till Innervik där hon också tjänade som piga men efter 2 år blev Bureå hennes hemort.
Nu var Maria klar över att hon inte var nöjd med att längre tjäna som piga utan sökte och kom in på en kurs som utbildade kontrollassistenter. Det fick till resultat att Bureå socken blev hennes arbetsfält. Det kanske var det ständiga cyklandet och traskandet mellan sockens alla bönder som kom henne att börja intressera sig för det moderna fortskaffningsmedlet automobilen.


Den första automobilen som hade kommit till Västerbotten år 1900 blev det nya fortskaffningsmedlet för ett antal personer, åtminstone sommartid eller så länge snön inte la hinder i vägen. Men så kom första världskriget och satte stopp för den nya transportutvecklingen under många år på grund av bränsle och däcksbrist i Sverige, ja i hela världen. Men efter krigsslutet 1918 började det på nytt finnas tillgång till dessa förnödenheter. Varifrån skaffade Maria kapitalet till bilköpet? Lån eller sparade slantar, den frågan har jag inte funnit svar på? Men förmodligen hade hon förutom sparade slantar tillvunnit sig förtroendet att låna pengar från banken eller någon bekant.


Maria kom att 1920 bli den första kvinnan i Västerbotten som förutom att skaffa sig körkort också köpte bil, sökte och fick tillstånd för yrkesmässig automobiltrafik och hennes trafiktjänster kunde du beställa genom att ringa Maria på nr 47 Bureå. Den första kvinnan som erhöll tillstånd till yrkesmässig automobiltrafik fick sitt tillstånd några månader före Maria var också en skelleftekvinna, Gustafa Bleuhs var den första kvinnan som skaffade sig yrkestrafiktillstånd i Västerbotten. Troligen en av de aktiva i familjeföretaget och kunde därmed ta hand om ratten när mannen inte kunde det, som 1927 då maken förlorade körkortet under 1 år. Gustafa var född i Bureå och gift med Jochin Heinrich Bleuhs.

 

> Läs mer om taxiförare Lindberg

Anna Berglund, Åsele

En kvinna vid namn Anna Berglund sökte den 10 augusti 1921 yrkestrafiktillstånd hos Länsstyrelsen i Västerbottens län. Tillståndet gällde länstrafik till ett antal kommuncentra i Västerbotten. Örträsk, Lycksele, Fredrika, Åsele och Dorotea socknar i södra Lappland inom Västerbottens län. Anna Berglund registrerade även ett handelsbolag den 10 augusti samma år och den bil hon registrerade var AC 765 som var besiktigad 8 sept. 1921.


Åsele ett samhälle i vardande skrev folkskollärare Ruben Ådell 1948. Hur såg det då ut på 1920-talet när Anna Berglund skulle starta sin trafik. Åsele hade redan 1699 blivit egen moderförsamling genom ett utbrytande från Anundsjö moderförsamling i Västernorrland. Ludvig ”Lubbe” Nordström skrev i sin bok Stor-Norrland att Åsele ligger på en höjd vid stranden av Ångermanälven i dess högre lopp, och längs älvstranden ligger en rad villor, präktiga hus. Vad är det för hus? Det är de stora träförädlings-bolagens skogsförvaltarebostäder, de är som residens. I början på 1900-talet togs en ny skollokal i bruk i Åsele och 1936 hade Åsele nått A-form för folkskolan.

 

Stor-marknaderna var de stora möteshelgerna förutom de tre bönhelgerna som även på 1940-talet drog mycket folk. Föreningslivet var knutet till IOGT och Blåbandsförbundet förutom de ekonomiska och fackliga organisationerna. Att notera är att blåbands föreningarna var de drivande för folkbildningsverksamheterna. Någon större industri saknades men i början på 1920-talet började Postverkets Diligenstrafik trafikera området.


Men vem var då Anna Levina Berglund? Mina efterforskningar har inte gett mycket resultat. Troligen var hon född 1898 och gift med Erik Andreas Persson född 1890, enligt dödsannonser dog båda makarna 1950 i Åsele och av dödsannonsernas text tycks båda ha varit sjuka under lång tid.


Kanske var hon den aktiva kvinna som enligt uppgift fanns i Åsele vid denna tidpunkt och som av omgivningen upplevdes som en äventyrerska? Företaget Åsele Omnibuss AB har jag funnit omnämnt i skrift men uppgifter saknar på Patent & Registreringsverket. I Falcks & Nilsens bok om Omnibusstrafiken och Lastbilstrafiken i Sverige nämner N A Ödling att han från 1920 körde på linjen Anundsjö – Åsele och det var den första motorfordonstrafiken på denna linje som senare kom att övertas av Kungl. Postverket år 1923.


Kanske hon var en alltför tidig entreprenör?